Bild: cleveland.com

Älskling är i Stockholm och vi ska åka och bada. Kan inte bli bättre än så här! Ikväll blir det dessutom Uppsala. Love, love, love!

Den här veckan har varit väldigt hård. Jag har gråtit en del, men mest bara varit fly förbannad. Rent utav rasande. Det är nämligen en människa på jobbet som snackar massa skit om mig. Det började med att kollegorna av en tillfällighet fick veta hur mycket jag tjänar och överraskade eftersom det visade sig att jag tjänar mer än de flesta. Särskilt har den här avskyvärda människan varit på mig om hur jag inte förtjänar min lön eftersom jag inte har samma ansvar som vissa. Till det här hör att denna person är en säsongsarbetare och själv har tagit på sig en ledarroll. Om personen nu känner att den är underbetald, varför tar den inte det med chefen istället för att klaga på mig som inte har med saken att göra?

Hur som helst har skitsnacket fortsatt bakom min rygg och personen har snackat massa om att jag är lat. VA? Jag blir så jävla arg! Vem är det som har stått där som ett fån med skrapan i högsta hugg när personen har pratat i telefon i timtals, samt utfört personliga ärenden på arbetstid? Andrea såklart. Förstår inte hur en fyrtio plusare med två barn kan gå runt och prata så jäkla mycket skit? Vi är ju vuxna människor, men tydligen finns det också extremt omogna medelåldriga typer.

Droppen kom idag när jag fick höra att människan hade sagt till chefen att jag har ryggproblem och därför inte kan utföra vissa uppgifter (klippa häckar). Chefen frågade då min pappa om detta var sant eftersom han i så fall inte kan låta mig jobba. Hur kan man vara en sån jävla lögnare? Jag har ALDRIG påstått något sånt. Jag har enbart sagt att jag helst inte vill klippa häckar för att det är tungt och jag är dessutom så kort att vissa når jag inte ens upp till. Jag är verkligen inte den enda heller som inte velat klippa häckar och jag har jobbat så extremt hårt med att göra att bra rensningsarbete istället. Hur har man mage att bara ta något som ryggploblem ur luften och säga det till chefen? Han tyckte i alla fall att jag skulle strunta i skitsnacket eftersom han tycker att jag jobbar bra. Dessutom sa han det jag också tänkte: vadå, hur kan de klaga på Andreas lön när det är den hon ska ha enligt kollektivavtalet? Där ser man hur korkad den här fruktansvärda människan här. Noll koll. Vilken airhead. Jag hatar verkligen att vara föremål för skitsnack och det känns som att det var längesen jag insåg att någon gjort det. Vilken tur att chefen frågade pappa som kunde berätta hur det egentligen låg till. Lycka till nu du elaka människa med att få fast jobb på företaget. In your dreams. Och framför allt: what goes around comes around.

Igår blev det middag här med Stina och Hannah, myyys! Hade verkligen saknat båda två (visserligen bara en vecka sen jag hängde med Stinis, men ändå). Det blev en enkel med oj så god middag: färskpasta med smak av vitlök och basilika toppat med pesto. Mmm! Sedan hade mamma bakat äppelpaj till oss vilket passade våra magar alldeles utmärkt!
Till det drack vi såklart té. Måste passa på att tipsa om mina favorittéer från Friggs. Det är så himla bra att de är koffeinfria för då kan man dricka massor på kvällen utan att få sömnproblem. Prova smakerna som heter blåbär, kanel och kvällsro. Supergott! Utöver de dricker jag också massor med chaité, men det innehåller koffein så det blir ofta på eftermiddagen. Bra som pluggté i en stooor kopp med skummad mjölk.

Saknar min älskling trots att vi nyss fick hela fyra dagars helg ihop. Bilder från vår Midsommar kommer väl upp så småningom när jag orkat leta upp kabeln till kameran. Lyssnar hur som helst som en galning på Emilias bidrag till årets Melodifestival. Kan inte säga att jag direkt fastnade för den här låten det lilla jag hann se på festivalen, men nu efteråt har den stigit i mina ögon. Underbart somrig! Tänker på Pierre och får lust att springa ut på nån äng och dansa runt i solen. Fånigt jag vet, men det är ju så det känns.

Tänkte dela med mig av hur rabatterna på jobbet ser ut. Vi åker runt på 34 olika föreningar och rensar så det är ganska mycket att göra som ni förstår. Det blir ju inte bättre av att de flesta rabatter inte ha rensats särskilt bra på länge vilket leder till att man en dag hittar en halvmeters gräs i flera rabatter. Hur tänkte de här? Superjobbigt är det i alla fall. Nog för att jag får vara ute, men det är då inte lättförtjänta pengar det här. Fasen vad gött det kommer att kännas när jag fått bränna dem på roliga saker!

Har inte haft tid att blogga, men ville i alla fall dela med mig av den här artikeln. Snacka om att det finns alla sorters människor...

Det är inte mycket som händer här. Imorn blir vi äntligen klara på helvetesområdet vi är och rensar i nu. Vissa rabatter var rena gräsmattor. Har längtat hem från jobbet hela dagen. Trivs inte riktigt eftersom människorna inte riktigt är top notch så att säga. Känner mig lite ensam eftersom ena blocket är fyrtio plus och andra är sjutton eller yngre. Vart är de jämngamla? Har inte så mycket gemensamt med folk så det blir mest hårt arbete i tysthet. Blä. Det som håller mig uppe är tanken på pengarna och att det faktiskt går mycket fortare än man tror. Pierres samtal och sms hjälper otroligt mycket (tack älskling), samt tanken på de roliga resorna som väntar oss i sommar. Skönt att få träffa Stina igår över en fika också. Saknar SussStinaAndrea-träffarna i Uppsala. Men men, man måste ha tråkigt för att ha roligt.

Har inte blivit så mycket bloggande på senaste tiden av förklarliga skäl (på helger är jag ju ute och ränner). I fredags blev det ett efterlängtat besök till älskling i Linkan. Åh vad jag gillar den stan, och åh vad jag gillar min andra familj. Det blev också en tripp ner till Småland för att gratta en kusin som blivit stor och tagit studenten. Man grattar! Efter lunch hos Pirres mormor och fika hos farmor och farfar var vi tillbaka i Linkan för mer mys. Sen var helgen slut och jag blev lite ledsen för jag ville inte åka hem. Hem bar det dock och idag har jag återigen pajjat ryggen med rabattrensning och häckklippning. Skönt att det är kortvecka för då kan jag springa bort till Linkan redan på torsdag. Det blir antagligen midsommar därborta om vi inte hittar bus här i huvudstaden. Puss och godnatt!

Mina tankar går fortfarande i högvarv kring mordet på Therése Rojo i Stureby. Vet inte varför just det här har gjort så stort intryck på mig, men jag följer varje nyhet om detta med stort intresse. Kanske är det för att det är så himla sjukt att hon troligen blev mördad av ett par ungdomar i parallelklassen. Tycker att Annika Marklunds krönika är jättebra. För hur skiljer man ord från ord när de är likadana?

Jag ryser fortfarande av den här låten. Så sjukt bra!

Inte så mycket att säga som jag vill dela med mig av bloggvärlden, men en bild har jag tagit i alla fall! Kul jobb, va? Not! Men lönen är det inget fel på. Skrev på anställningsavtalet idag och kan verkligen andas ut. Det räcker nog till en del tokigheter framöver

Igår kväll hittade jag mina gamla dagböcker från låg- och mellanstadiet. Fantastiskt roligt! Lyckades roa mig med det ända fram till läggdags. Speciellt gillade jag att jag döpte två av dem till Lizzie och Felicity och att jag hade tänkt döpa en till Zelda (och jag som inte ens spelade tv-spel när jag var liten). Sen hade jag också räknat vår skivsamling och kommit fram till att det var tolv stycken. Till de nyaste hörde "Lasse Holms bästa". Är det inte klockrent? Tar nog mig med de till Pierre i helgen så att han kan få några goda skratt!

Läste precis om nya Iphone-släppet. Man blir ju lite sugen... Om man ändå hade de pengarna.

Idag har jag fortsatt med att skrapa trottoarkanter och rensa rabatter. Snacka om att ha öm rygg nu. Ska nog gå och lägga mig resten av kvällen och köra filmmaraton. Min kropp orkar nog inte mycket mer än så.

Visst är det underligt hur vissa människor verkligen inte kan det här med sociala koder och liknande värderingar? Nu menar jag ju givetvis inte sådana som inte kan rå för det på grund av sjukdom, utan sådana som helt enkelt inte förstår fast de borde. Hur svårt är det att städa upp efter sig när man har picknickat? Hur svårt är det att bära bort sin bricka när man har ätit? Hur svårt är det att säga tack? Hur svårt är det att förstå "en för mig, en för dig"? Hur svårt är det att källsortera egentligen? Jag kan verkligen bli förvånad ibland när jag hamnar i situationer då dessa tankar börjar snurra i min skalle. Frågorna fortsätter; Hur svårt är det att släppa något och gå vidare? Hur svårt är det att offra sig för andra? Hur svårt är det att hålla käften ibland när man inser att det inte är läge? Hur svårt är det att låta andra leva sitt liv?Tydligen mycket svårt eftersom man likt förbannat drabbas av dessa människor om och om igen. Skänk en peng eller tanke åt miljön och åt din nästa. Det är skrämmande hur egoistiska människor kan vara, rent hänsynslösa. Om inte så läs här. Kom att tänka på det nu när jag satt och filosoferade.

är det så jävla skönt att ha sin egen blogg. Man får skriva vad man vill, sina tankar, känslor och reaktioner. Och faktiskt skita i vad läsarna tycker. Visserligen är ju det man skriver om ytterst subjektivt. Bara en bråkdel av en dags beskrivs, en bråkdel av känslan och en bråkdel av upplevelsen. Tänker ofta på det när jag läser runt på andra bloggar, särskilt de största. Tänk på det du också. Den här bloggen är inte ens ett sandkorn av vad jag är som person. Och den speglar ju inte särskilt väl mitt liv. Men den är min. Rätt underbart ändå.

...idag. Kändes faktiskt inte så tungt som jag hade förestältt mig, men kan ju inte säga att jag var eld och lågor heller. Dagens bestod mest av att rensa trottoarkanter från ogräs och mossa och sedan sopa ihop dessa i säckar. Funny bunny. Lite tråkigt är det också att jag fick veta att jag nog inte kommer att få klippa så mycket gräs i år. Det som är så kul! Eller i alla fall den roligaste sysslan på jobbet. Nu blir det bara ogräsresning för hela slanten. Pf. Inte blev det bättre heller av det en kollega försökte uttnyttja oss sommarjobbare. Visst är det alltid samma visa på andra jobb också? Bara för att man är ny så måste man göra alla tråkuppgifter och jobba mycket mer än alla andra. Tur att jag inte är så ny som han trodde (fem somrar har det blivit på jobbet nu) så jag sa bara kallt: om du går hem så får vi också gå hem. Trodde han verkligen att vi skulle stanna kvar och sopa ihop alla tusen högar som fanns kvar medan han åkte hem? Nej nej. Sånt tänker jag inte tolerera. Jag hoppas att han tar fasta vid det nästa gång han kräver något sånt, för jag tvekar då inte att öppna munnen. Jag är minsann lika mycket värd som alla andra.

Nu har jag gått och blivit Stockholmare. Eller bara under veckorna i alla fall. På helgerna lär jag väl vara lite alltmöjligt; Linkanbo, smålänning, Uppsalabo m.m. Kändes ganska konstigt att säga hejdå till vårt fina hem, men man får ju tänka att man kommer tillbaka snart och då känns det hela lite lättare. Jobbigt var det ju såklart också att säga hejdå till älskling men vi ses ju om fyra dar så behöver nog inte gråta ihjäl mig för den saken. Kommer dock att sakna att få ligga i hans varma famn varje kväll. Förstår verkligen inte hur folk orkar ha distansförhållanden. Jag skulle aldrig klara av det. Det skulle kännas som att ha ett halvt förhållande för mig. Man måste nog vara väldigt stark om man ska klara av något sånt. Fyra dar för mig känns tillräckligt långt. Å andra sidan är ju Pierre och jag sambo och har varit det så länge nu, så det är väl bara naturligt att man helst vill dela mestadels av sin vardag. Håhajaja. Börjar sommarjobba imorn bitti klockan sju så jag ska nog sova strax. Måste bunkra upp med energi för att klippa gräset, rensa rabatter och så där. Godnatt!

Idag blev det strömavbrott på Friskis! Är det inte ganska ironiskt att när jag för en gångs skull har jättesvårt att komma iväg på träningen och slutligen lyckas övertala mig själv att gå dit i alla fall, så blir det strömavbrott femton minuter in på passet? Det roliga var ju att vi fortsatte passet där i mörket och utan musik. Mycket intressant upplevelse! Hoppas att det inte sker igen dock. You don't know what you've got until you lose it, right? Elektricitet är verkligen en nödvändighet.

Usch, även om det efter pangvärmen var skönt med lite regn längtar jag redan tillbaka till dagarna då man kunde ligga ute på en filt i gräset. Idag har vi hur som helst varit och röstat, och nu sitter jag här utan planer för resten av dagen. Otroligt skönt! Blir nog till att titta på film och tv hela dagen. Pierre tentapluggar på bibblan fram tills middagstid så jag tänkte väl passa på att träna lite innan dess också.

Senare ikväll ska vi se på "Twilight". Har hört jättemycket tjat om den överallt och blev ju såklart nyfiken. Får se om det är nåt för mig. Tjingeling.

Nu när vi har lite mer tid över har vi hittat tillbaka till Guitar Hero. Spelar det varje kväll. Pierre har dessutom skaffat Metallicaversionen så det ska bli spännande att prova låtarna där.

Pirre, Kyle och Micke i bakgrunden.

M & M

Malin och jag

Surfade runt lite på olika streamingsidor och hittade till min stora förvåning på ninjavideo.net en serie om Anne Frank från 2001. Jag är otroligt intresserad av förintelsen, har nog fått intresset av pappa, och har under mina år läst hur mycket som helst om det. Anne Frank har jag läst ett par gånger, kan inte riktigt säga att jag älskar den, men den är ju helt klart intressant. Och så till den här miniserien som BBC gjorde; mycket välgjord. Känner igen allt, de har inte lagt till massa saker, och manuset är välarbetat. Dessutom är skådespelarna väldigt lika de riktiga personerna! Det blir till att se hela serien för mig, inte för att den är så lång, men ändå. Bra, bra, bra!

Jag följer spänt som alla andra historien om det försvunna flygplanet som verkar ha störtat i Atlanten igår. Kan bara tänka mig hur hemskt det måste ha varit att vara passagerare i det planet, och hur hemskt det är för de anhöriga. Måtte de hitta vraket snart. Vet ju att flygolyckor inte är särskilt vanliga, men kan inte låta bli att få obehagskänslor när jag tänker på vår Chileresa i december. Det är ju samma rutt. Usch. Man kan ju i alla fall alltid hoppas på att mirakel ska ske så att de hittar åtminstone någon överlevande.

♥
You'll always be a part of me
I'm part of you indefinately
♥

Idag har jag äntligen sovit ut och bara myst med älskling. Nu är han ute i regnet och utför ärenden, medan jag sitter här och gör ingenting. Precis som man ska göra en dag som denna. Gör inte så mycket att det regnar ute, skönt med lite svalka efter gårdagens pangvärme. Resten av dagen blir det nog soffan, troligtvis lite träning och en sväng bort Bryggan på Snerikes ikväll.

Bild från stilrobin.blogspot.com

Vet inte varför, men jag har hängt upp mig på den här låten. Lyssnar hela tiden. Måste nästan vara för att den spelas på Friskis ganska ofta. Ja, jag är en nörd. En glad nörd som dansar runt till den här just nu.

Då ska jag strax se sista The Hills-avsnittet med Lauren. Det handlar dessutom om Speidis bröllop, kan det bli hemskare? Here we go...

"Vad har hänt med jäger-Pierre?" frågades det. "Han har gått vidare" svarade älskling. Haha, så jävla klockrent! Det är så de ska tas minsann, tvivlarna. Splash.

Bild: www.wild-outdorrlife.se

Kan knappt tro det, men nu är det äntligen här! Efter en fantastisk rolig helg (därav den dåliga uppdateringen) hade jag en fruktansvärt jobbig dag. Hemtentan tog mig kanske sex timmar att skriva och nu efteråt känner jag mig helt matt. Trött i huvudet, ögonen, ja nästan överallt. Får bli träning imorn. MEN ÅH SÅ SKÖNT MED SOMMARLOV!!!

Har förresten återhämtat mig från fredagens galenskaper också. Lyckades ju såklart vricka foten på mina nya höga klackar (alkohol, klackar och nedförsbacke är ingen bra kombination). Fick ligga med foten i högläge hela dagen efter bredvid Pierre som hade bakfyllan från helvetet. Vi lyckades dock ta oss ner till Snerkes och äta gott på Bryggan. Perfekt en sån där svår bakisdag!

Tack till Mallan och Markku som gjorde kvällen till en av de roligaste på länge!

Igår på Mors Dag kom päronen hit på spontanbesök. Mycket trevligt ! Firade på Panini som alltid är lika gott. Japp, det var min helg det.