Jag undrar jag om jag kanske är mer nervös än min syster. Imorn är det nämligen dags för hennes första tatuering. Det blir en fågel på fotankeln, ungefär som den på bilden, med texten "Vive" (=lev på spanska). Gah, jag blir också lite sugen men samtidigt jättenervös, vet inte om jag skulle våga själv. Hur som helst är jag inte förvånad över att hon är den av oss som gör det först. Hon är ju rebellen av oss två även om vi båda är ganska bra på att chocka våra föräldrar *harkel*. Otroligt spännande ska det bli i alla fall! Imorn klockan två befinner jag mig därför i Stockholm fullt beredd att hålla hennes hand. Pirrigt värre.